GRUNDREGLER FÖR UPPFÖDARE

Föreningen för alla råttintresserade

Den uppfödare som bryter mot dessa regler kan förlora sin registrering och vid grova överträdelser uteslutas ur föreningen.

Djuruppfödning är förenat med stort ansvar, vilket kräver kvalitetsmedvetet och seriöst handhavande av uppfödningen. Såsom ansvarskännande uppfödare och medlem i Svenska Råttsällskapet (SRS) åligger det mig att följa dessa.

  1. Bra omvårdnad. Ta väl hand om mina djur enligt svensk lag och beprövad erfarenhet. Djurens miljö skall vara i sådant skick att ingen befogad anmärkning kan göras av behörig kontrollant.
  2. Skaffa kunskap och kännedom om den fastställda standarden för den eller de varianter som jag föder upp.
  3. Att avla på friska djur och avla seriöst med tanke på djurens hälsa och välbefinnande och endast använda djur som är såväl fysiskt som psykiskt friska och saknar ärftliga defekter.
  4. I min avel inte anstränga honan med för många eller för täta kullar och att inte leverera ungar före fem veckors ålder.
  5. Inte lämna osanna uppgifter om min uppfödning och i övrigt efterleva SRS stadgar, bestämmelser och rekommendationer.
  6. Underkasta mig den kontroll som SRS styrelse kan finna skäl att föreskriva.
  7. Inte avla på djur som inte är registrerade samt registrera samtliga levande ungar från min uppfödning.

HONAN

Honan skall vara i god kondition när Du avlar på henne. Lägsta vikt för en hona som skall paras är 300 g. Hon får inte paras före 5 månaders ålder eller efter ett års ålder, om det är hennes första kull. Hon bör få vila tre månader innan hon ev. paras på nytt. Har hon haft en kull tidigare, är den översta åldersgränsen 15 månader.

Ju äldre honan är desto större är risken för komplikationer, samma sak gäller om honan är för fet. Feta honor har dessutom svårare att bli dräktiga.

HANEN

Hanen bör väga minst 500 g och vara minst ett år gammal vid parning.
Detta eftersom man inte alltid kan upptäcka eventuella fel på ett yngre djur (t. ex temperamentproblem, färgfel, storleksavvikelser eller hälsoproblem).

Det finns ingen övre åldersgräns för hanen, men använd sunt förnuft – är han så frisk och pigg som han verkar vara?

UTAVEL OCH LINJEAVEL

Undvik parningar mellan mycket närbesläktade djur såsom mor/son, far/dotter eller helsyskon (=inavel) om man inte har mycket bra djur att använda. Att ägna sig åt inavel kräver därtill både praktisk erfarenhet samt grundliga kunskaper i genetik, dvs mycket hög kompetens angående avelsarbete. Det är något bättre att hålla sig till linjeavel, dvs släktskapsavel från tidigast andra led (t ex kusiner) om man måste para närbesläktade djur överhuvudtaget.

Risken med att para närbesläktade djur är att dessa kan bära på samma ärftliga defekter. Två till synes friska släktingar kan alltså ge sjuk avkomma då det defekta anlaget dubbleras.

AVEL SKALL EJ SKE PÅ SJUKA RÅTTOR

Para inte djur med grova fel som dåligt temperament, dålig hälsa eller felaktigt utseende. Även om avkommorna i första generationen skulle få korrekt utseende eller beteende, kan de vara anlagsbärare av felaktigheter som förr eller senare dyker upp igen.

DRÄKTIGHET

För att honan skall få lugn och ro under sin dräktighet bör hon sättas i en egen bur senast en vecka före beräknad nedkomst.

En normal hona kan mogna efter en kull, men att en nervös hona eller en hona med dåligt temperament skulle bli lugnare och trevligare efter en kull stämmer inte alls! Resultatet blir bara att man sprider det nervösa eller dåliga temperamentet vidare. Moderns nervositet och/eller dåliga temperament brukar inte ändra sig till det bättre.

BRA MED UTSTÄLNINGSRESULTAT PÅ RÅTTOR I AVEL

Om du skall ta ungar på Din hona, varför inte ställa ut henne? På så vis får du reda på hennes fel och förtjänster. Då vet Du också hur hennes partner bäst skall komplettera henne. På utställningar har Du tillfälle att studera andra råttor, se de som vunnit och vad dessa har för föräldrar. Det är dock inte säkert att den mest framgångsrika hanen på utställningen är lämpligast för just din hona!

MINST 5 VECKORS ÅLDER

Med tanke på ungarnas behov av sin mamma (modersmjölk, trygghet, social prägling etc.) får ungarna inte lämna mamman före fyra, helst fem veckors ålder. Senast vid fem veckors ålder måste man dock separera honor och hanar.